83 - Marieberg Galleria 6-timmars
Datum: 5 januari 2020
Min marathontid: 4.23.26
Min distans: 45 282m
Väder: Konstbelysning, 20 grader, vindstilla
Målsättning
I och med att jag under höstterminen inte tränat bra alls. Mitt eget fel då jag hoppat över träningen
flera veckor i rad flera gånger. Målet var därför blygsamma: Att klara 50km. Sen fick jag huvudvärk,
och plötsligt var jag nöjd med allt
som gjorde att jag tog mig framåt. Förhoppningsvis skulle jag därmed kunna klara maran på något sätt.
Nummerlappsutdelningen
Sista förberedelserna, diskussion om vilka reapriser som är bäst.
Tävlingen
Starten gick på söndagkväll 19:30 efter att gallerian stängt.
Varvet den här gången var 343 meter lång och formad som en amerikansk fotboll.
Den här gången så var det ingen avspärrning vid ändarna vilket gjorde banan 6 meter kortare än sist.
123 varv skulle avklaras för marathon.
Ända in i kaklet!
Huvudvärken blev något bättre. Vilket gjorde att jag faktiskt kunde springa hla vägen upp till marathon. Fick problem med magen istället... Fast det gjorde inte så mycket. Jag kände att jag hade gått om tid. Och tid tog det. Tur att man hade så många marathonvänner på plats. På ett sådant här lopp tycks det som att det är de gamla vanliga marathonfanatikerna som är plats. Många som jag kände sen tidigare alltså. Värst av alla var Lennart som gjorde sitt 936:e marathon.
Marathon nummer 83 avklarat
Så jag sprang omkring och pratade med mina vänner. Och då går tiden tydligen fort, för plötsligt hade jag klarat maran. Jag firade med att promenera ett varv och äta en bulle. Då kände jag hur otroligt otränad jag var. Hur kunde jag ha missat att jag hade så här ont och var så här sliten? Märkligt. Jag promenerade några varv till innan jag bestämde mig för att bryta. Sen var det bara att packa ihop och åka hem mitt i natten.
Midvinternattens köld är hård, stjärnorna gnistra och glimma. Alla sova i enslig gård djupt under midnattstimma. Månen vandrar sin tysta ban, snön lyser vit på fur och gran, snön lyser vit på taken. Endast löparen är vaken.
Jag gillar att springa i den där gallerian, så jag hoppas verkligen att jag får chansen igen. Och då ska jag förhoppningsvis vara lite bättre tränad så att jag kan få revansch.