Mitt maratonloppGaate upp å gaate ner i Nårrtjöping.
|
45 - Norrköping UltraDatum: 13 juli 2016
När man som minst behöver det dyker det upp ett marathonlopp till. Men loppet gick i grannstaden Norrköping och vi är inte direkt bortskämda med marathonlopp i Östergötland. Detta innebar att jag helt enkelt kände mig tvungen att springa.
Småkyligt vid start, tror inte temperatur var uppe i de utlovade 16 graderna än. Anledning till att loppet gick av stapeln var att Norrköping hade hand om SM-veckan. Och när så det inte fanns ett SM-lopp över 100km längre så slog man till och gjorde ett i samband med SM-veckan. Och som en ren bonus så blev det ett 50-kilometers lopp också.
Det märktes att man var i Peking. Banan var en två kilometer lång åtta. 25 varv totalt för 50km.
Vätskekontrollen. Mitt i åttan och direkt efter varning och målgång. Taktiken för dagen var att ta det så lugnt som möjligt för att slita minimalt på kroppen. Jag var sliten efter Ironman Frankfurt och ville gärna komma igång med normal träning igen så snart som möjligt. Det gick sådär, lugnt tog jag det helt klart, men jag tänkte att jag skulle gå mycket också. Och det gjorde jag inte så mycket. Det var inte förrän efter 44km som det blev lite mera gång. Men snart var jag inne på sista varvet och då struntade jag i att gå i alla fall. Så det kan gå.
Skönt att komma i mål. När jag kom ifatt en löpare i min spurt mot mål, så såg jag att han hade ett alledles blodigt knä. Ajajaj måste ha gjort ont när han ramlade tänkte jag. När han kom förbi varvningen fick jag se honom mer ordentligt. Han hade en väldigt bister och plågad min, och var helt nedblodad från halsen och nedåt. Han såg helt vansinnig ut. Jag undrade vad som hänt honom egentligen. Och om han kunde fortsätta. Sen fick han privat vätska vid vätskestationen, han drack rödbetsjuice, och han spillde...
|